oktober 2006

Långtidskontrakt

Att få lov att göra samma föreställning flera gånger per dag under en längre period är guld värt. Det ger nämligen en ypperlig chans att utveckla och förbättra sig själv som artist och sin akt.

Själv hade jag förmånen att få inleda min karriär med ett kontrakt i Lilla Manegen på Liseberg i Göteborg för mer än tjugo år sedan. Därefter följde åtta år med månadslånga kontrakt på Stena Line mellan Göteborg och Fredrikshavn med upptill 4 föreställningar per dag, 4 år med folkparksturnéer med ett drygt trettiotal jobb per år, två år med 90-dagarskontrakt på rederiet Euroway mellan Malmö och Travemünde med tre föreställningar per dag, 10 år på Familjeparken Himleriket med 2-3 föreställningar per dag maj-augusti, tre år på turné med Riksteatern och sommaren 2005 arbetade jag tillsammans med Whoops på Silja Line hela sommaren med fyra föreställningar per dag. 2006 är det enda år i min karriär då jag inte haft ett längre kontrakt …. men i gengäld har jag badat i sommar och fått uppleva FISM back stage.

Merparten av mina långkontrakt har inneburit familjeföreställningar och clownföreställningar, men även hundratals Late Night Shows och Table Hopping shows med trolleri.

Den föreställning som hängt med längst har jag spelat vid över tre tusen tillfällen. Blir man då inte trött på en föreställning som man spelat så många gånger? Min inställning är att en föreställning är intressant att göra så länge man kan förbättra den. Och jag har inte nått vägs ände ännu. Fortfarande hittar jag detaljer som jag kan förbättra, speciellt i kommunikationen med publiken.

Gentleman Jack berättade för mig om en man som turnerade "in the good old days" med ett nummer som hette "Any Card Called For". Första gången gick han ut på scenen, med en kortlek insorterad i ett Card Index och inbjöd publiken att be om ett kort. När någon ropade "klöver fem" stack han handen i fickan och drog upp en klöver femma. När någon annan ropade "hjärter ess", tog han fram det ur den andra fickan. Men när någon ropade julkort var han ställd. Men inte nästa gång ... då hade han även ett julkort. Efter en lång karriär gjorde han sitt nummer i en stor överrock och hade flera hundra olika kort: vykort, körkort, sjukvårdskort, ransoneringskort, bibliotekskort etc på sig och visste var han kunde finna dem. Varje gång någon hade ropat ut ett kort han inte hade, så hade han skaffat det till nästa föreställning. Efter 30 år med samma nummer var det en ansenlig mängd kort!

Jag menar att man skall göra likadant oavsett vilken typ av akt man har. Varje gång något inträffar som man inte är nöjd med, så rättar man till det till nästa gång. Det är en kreativ utmaning och ibland behöver man kanske hjälp av en eller flera vänner. Detta är i alla fall en metod och ett synsätt som jag har haft stor glädje av.

När jag såg 90-åriga superstjärnan John Calvert vid Magisk Weekend i Lund 2000 slog det mig att denne man hade gjort sina nummer så många gånger att allt som skulle kunna hända, redan hade hänt, därför var hans akt fullkomligt välslipad.

Den stora fördelen med långa kontrakt ligger i det jag beskrivet ovan; du får en ovärderlig möjlighet att förbättra dig själv konstnärligt. För mig har långa sommarkontrakt även inneburit att jag i stort sett försörjt mig på ett intensivt sommarjobb. Gaget per föreställning är naturligtvis mycket lägre än vid enstaka föreställningar. Vid månadslånga kontrakt kan dagsgaget (även vid fyra föreställningar per dag) vara hälften av mitt normala gage för en enstaka föreställning. Men månadslönen och årslönen blir hyfsat hög.

Eftersom försörjningen varit avklarad efter en intensiv sommarsäsong, har jag resten av året kunnat umgås med min familj mera intensivt än om jag haft en vanlig 8-17-anställning. När mina barn var små, var jag oftast borta större delen av sommaren, men hemma under resten av året, vilket varit en stor förmån för hela vår familj.

Under ett långtidskontrakt reduceras ofta livet ner till sina mera grundläggande beståndsdelar; man äter, jobbar och sover. Ofta får man en dagsrytm, full av små rutiner och nästan ritualer. Man uppskattar under dessa förhållanden, de tricks och effekter som kräver lite preparation. Till sjöss bor man i en liten hytt och min erfarenhet är att den hytten skall man tillbringa så få timmar i som möjligt. Jag brukar lite skämtsamt varna mina kamrater för ”hyttdöden”. Istället har jag försökt att motionera, sola, umgås med arbetskamrater, skriva, läsa … överhuvudtaget att vara så aktiv som möjligt under den del av dygnet då man inte arbetar eller sover. På turné har jag och mina turnékamrater försökt att aktivt ta del av kulturutbud i form av konstutställningar, film, teater, musik etc för att hålla oss själva i god psykisk form.

Finns det då inga nackdelar med långtidsengagemang? Jovisst. Man ÄR hemifrån sin familj under lång tid, även om de flesta kontrakt kanske innehåller någon ledighet och familjen i regel kan komma på besök. Det är säkert inte alla som är villiga att byta tre månaders frånvaro och 9 månaders hemmavaro mot en mera jämn fördelning mellan arbete och fritid.

Det kan vara psykiskt påfrestande att vistas i en och samma miljö (speciellt fartyg och hotell) under lång tid. Även om jag anser att de karriärmässiga fördelarna överväger, så innebär långa kontrakt att man tappar sina tidigare kontakter. När jag hade jobbat tio somrar på samma ställe så hade naturligtvis alla mina tidigare kontakter försvunnit. Det kan de göra redan efter en säsong, och då får man börja om från början i sin marknadsföring.

Men till syvende och sist så är min värdering idag att ett bra kontrakt är detsamma som ett långt kontrakt med många föreställningar under samma förutsättningar.